Loading...
Under 2021 har vi bjudit in den etablerade och prisbelönta journalisten och författaren Maria Soxbo att tillsammans med oss lyfta hållbarhetsfrågan på ett modernt och intresseväckande sätt. Vi tror att medvetenhet är det första steget och att därefter mogna in i tankebanor och handlingar som är mer långsiktiga. Med hjälp av Marias ord på temat och ämnet, kan vi förhoppningsvis tala till både förnuft och aktion.
Köket – hemmets hjärta eller vår tids statusmarkör?
Få rum är så centrala i våra liv som köket. Det är här vi äter, såväl havregrynsgröt och fredagstacos som nyårsmiddag med guldkant. Det är här vi umgås över ett glas vin, läser läxor med barnen, bakar kanelbullar och rensar höstens sista svampskörd. På festen hamnar gästerna som bekant förr eller senare alltid i köket, och det dukade bordet är ofta vår mest älskade mötesplats. Inget signalerar heller hemtrevlighet så mycket som dofterna som sprider sig från spisen.
Äta bör vi, annars dör vi – och köket är därför och har alltid varit centralt i våra hem. Men vissa saker har ändå förändrats. Förr syltade, saftade och konserverade vi våra råvaror här för att bevara dem längre. Numera är köket snarare platsen där vi källsorterar vi alla livsmedels- och takeaway-förpackningar. I vissa kök skapas förstås fortfarande fantastisk mat och väldoftande bakverk, men numera lägger vi bara många timmar på matlagning och beredning om det är vår passion. Saknas intresset så får ”snabbt och lättlagat” styra.
I stället har estetiken fått allt större utrymme i hemmets hjärta. Numera pratas det ganska lite om hur ett kök ska utformas för att bli praktiskt, och desto mer om materialval, luckkulörer, dolda vitvaror och öppen förvaring. Köket har blivit hemmets främsta statusmarkör – och därmed går form inte sällan före funktion. Det är inte längre status med en lättskött, rostfri diskbänk som nästan är omöjlig att slita ut. Däremot är det status med ett avundsvärt och påkostat kök som gör sig bra i Instagrams kvadratiska bildformat.
Kökstrender blir alltmer kortlivade och extrema. Bänkskivor av känsliga stensorter som inte tål spillda vätskor och påkostade armaturer placerade i taket så att vi skuggar arbetsytan med våra egna kroppar är mer regel än undantag. Våra kök ska numera representera våra personliga varumärken, och därför hör det inte längre till ovanligheterna att ett knappt använt kök rivs ut när vi flyttar in i en ny bostad bara för att det inte faller oss i smaken rent utseendemässigt. Klimatvurpan blir total när vi dessutom inte sällan renoverar köket för att höja värdet på bostaden inför försäljningen – för att sedan se resultatet kasseras av de nya ägarna med andra stilpreferenser.
Det går 13 begagnade kök på 1 nytt, sett till utsläpp – klimatpåverkan minskar med 92%. Ännu bättre är det att måla om det befintliga köket, då minskar klimatpåverkan med hela 97%. Här finns det vägval att göra som rimmar med världens omställning till hållbarhet, men kanske handlar det ännu mer om att tänka om helt?
Köket är hemmets hjärta. Det fina epitetet grundar sig inte på påkostade materialval eller säsongens trendfärg. I stället handlar det om allt som köket symboliserar. Värme, trygghet, mättnad. Råvaror som förädlas till en väldoftande måltid vi kan samlas kring. Relationer, smakupplevelser och minnen.
Och inget av detta kräver en ömtålig bänkskiva i portugisisk kalksten eller en rostfri vinkyl för dyra pengar. Tvärtom, några av mina egna finaste matminnen består av pizzakartonger på ett flyttdammigt köksgolv, uppvärmda restlådor efter hemkomst med nyfödda familjemedlemmar från BB och en busig ”brinner” (breakfast for dinner) på barnens begäran efter en lång utflyktsdag.
Nybakade kanelbullar smakar lika gott i det slitna 1980-talsköket som i det fläckfria 2020-talsditot. Och om vi sparar renoveringarna till den dag de verkligen behövs finns det både mer tid och pengar att lägga på det som verkligen betyder något. Måltiderna. Festerna. Framtiden.
Maria Soxbo är journalist, författare och medgrundare av Klimatklubben. Hon sadlade om från inredningsbloggare till greenfluencer för att istället inspirera fler att se fördelarna med att leva hållbart, och är övertygad om att de flesta av oss skulle må bättre av att leva ett liv inom planetens gränser istället för att övertrassera såväl plånbok som mental hälsa i det snabbt snurrande ekorrhjul vi lever i idag. Tillsammans med Emma Sundh driver hon också Plan B-podden som handlar om det goda livet efter omställningen. Maria har på egen hand och tillsammans med andra skrivit totalt sex böcker om klimat, hållbarhet och omställning, och hamnade 2021 på plats 25 på listan över Sveriges 101 hållbarhetsmäktigaste personer.
Relaterade inlägg