Loading...
You are using an outdated browser. Please upgrade your browser to improve your experience.

Maria Soxbo, artikel nr 7.

Under 2021 har vi bjudit in den etablerade och prisbelönta journalisten och författaren Maria Soxbo att tillsammans med oss lyfta hållbarhetsfrågan på ett modernt och intresseväckande sätt. Vi tror att medvetenhet är det första steget och att därefter mogna in i tankebanor och handlingar som är mer långsiktiga. Med hjälp av Marias ord på temat och ämnet, kan vi förhoppningsvis tala till både förnuft och aktion.

Trend eller tradition?

Första advent har passerat, och julen 2021 har gjort entré i våra hem. Enligt branschen är den neutral i färgskalan med grönt som starkaste accent, innehåller många pappersdekorationer och flirtar såväl med 1970-talet som med klassiska julmotiv. I fjol skulle dekorationerna istället vara av glas och färgtonerna jordiga, medan flanelltyger och minigranar satte pricken över i:t. Och för två år sen gick julen i dova kulörer och minimalistisk stil med många naturinslag som kottar, näver och nötter.

Men den här texten är inte tänkt som en trendrapport eller ens en historik över jultrender. Utan i stället en reflektion över att vår trendkänslighet hotar att slå ut en av julens allra finaste traditioner – den om återseendet.

Maria Soxbo: journalist, författare och medgrundare av Klimatklubben.

Väldigt länge var julen nästan immun mot trender. Förutom hajpen kring ”årets julklapp” och någon enstaka nymodighet på julbordet var julen något varje familj omsorgsfullt formade tillsammans, över tid. I vissa familjer skulle granen fram till advent, i andra först dagen före julafton. I ett hushåll öppnades klapparna på morgonen, i ett annat inte förrän julbordet dukats undan. Tv-traditionerna, hatkärleken till vissa rätter som ingen åt (men som prompt skulle dukas fram år efter år ändå) och rimmens vara eller icke vara var alla oskrivna regler dikterade av den egna släkten under generationer.

I den hemtrevliga kompotten av brokiga och högst personliga traditioner var förstås även julpyntet konstant. Allt ifrån vilken ordning ljus, glitter, flaggspel och pumlor ska adderas till granen till hur många porslinstomtar som skulle dammas av och ställas fram. Julens estetiska inramning var en icke-fråga – för varje familj visste ju exakt hur det ”skulle vara”. Annars blev det ju inte jul på riktigt.

Men det var då. Julens trendimmunitet är inte längre 100-procentig, långt ifrån. För när julens inramning plötsligt ska vara ”blå” (2017) eller ”kitschig” (2013) så har inte längre mormors ärvda julgranskulor eller barnens allt tufsigare smällkarameller en given plats. När julen äger rum minst lika mycket på instagram som i verkligheten blir högtiden dessutom en del av det personliga varumärket, och de där godmodiga tomtarna som brukade stå i givakt på hallbordet hamnar i avbytarbåset när en hetare förstafemma av hajpade adventsstjärnor, origamiinspirerade ljusslingor och snurrade paraffinljus stjäl rampljuset.

De flesta av julens möjliga skepnader är vackra. Den klassiskt röda julen med linnedukar, stearinljus och mässingsdetaljer. Den stillsammare, nordiskt grå med fårskinn och glittrande glas. Den moderna hantverksjulen med himmeli-halm och pappersdekorationer. Alla jul-looks kan skapa stämning och rama in vinterns stora högtid på ett tillfredsställande sätt. Men – något går ändå förlorat när julen inte längre försiktigt plockas fram ur en kantstött låda med brokigt men älskat julpynt i källaren, utan halas upp ur pinfärska shoppingkassar med loggor på. När julens smak, färg och form dikteras av en ny, kommersiell trendrapport varje år bleknar det bekanta. Återseendet är en jultradition som sällan nämns, men som inte är desto mindre betydelsefull.

Visst finns det plats för förnyelse. Världen blir mer global, familjer mer mångkulturella och framför allt skapas nya familjer varje dag – i regnbågens alla färger. En jul kan firas själv, med vänner, med släkt eller med främlingar. I snö, på en strand eller mitt i en slaskig storstad. Att avgöra hur julen bäst firas är upp till var och en, och det finns inga rätt eller fel.

Men i en värld som snurrar allt fortare – för fort, med tanke på planetära resurser och mänsklig hälsa – finns det kanske ändå en poäng med att gräva där vi står. Värna om det vi redan har. Låta julen vara en fristad från kommersiella trender och välkomna den där dammiga lådan med älskat och välbekant julpynt in i värmen igen. Innan någon får för sig att den inte längre ”sparks joy” och rensar ut den för gott.

Maria Soxbo är journalist, författare och medgrundare av Klimatklubben. Hon sadlade om från inredningsbloggare till greenfluencer för att istället inspirera fler att se fördelarna med att leva hållbart, och är övertygad om att de flesta av oss skulle må bättre av att leva ett liv inom planetens gränser istället för att övertrassera såväl plånbok som mental hälsa i det snabbt snurrande ekorrhjul vi lever i idag. Tillsammans med Emma Sundh driver hon också Plan B-podden som handlar om det goda livet efter omställningen. Maria har på egen hand och tillsammans med andra skrivit totalt sex böcker om klimat, hållbarhet och omställning, och hamnade 2021 på plats 25 på listan över Sveriges 101 hållbarhetsmäktigaste personer.

@mariasoxbo.se
@planbpodden
@klimatklubben.se
Mariasoxbo.se